Basinformation och historik

En BMC Mini 1000 från 1970, ombyggd till bakhjulsdrift med Volvomotor och registrerad som amatörbyggt fordon via SFRO. 247 hk på hjulen och cirka 360 kronor om året i skatt och besiktning. Bygget började 2008, när bilen köptes som en avstannad renovering. Därefter har arbetet gått i perioder fram till registreringen 2016. I papperna står 2013 – det året gjordes den första byggbesiktningen. Vid registreringen satt en original B230FK med lättrycksturbo på 136 hk och ett avgassystem med stor ljuddämpare. Efter registreringsbesiktningen har motorn trimmats med bland annat större turbo och ett betydligt högljuddare system. Originaldelarna finns kvar och följer med vid köp. Bilen har alltid gått igenom besiktningen utan anmärkning. De första åren kördes den regelbundet till träffar, en dag på strippen och annat. De senaste åren har den mest rullat till och från besiktning. Det här är ingen bil som försöker dölja vad den är. Motorn är stumt monterad, ljudisoleringen består i praktiken av inredningen, fjädringen är styv och helhetskänslan är rejsig. Inredningen är byggd i glasfiber och flockad i svart, med vitt konstläder på instrumentbrädan. Sätet är egenbyggt och klätt i samma material. Stereo med fyra högtalare finns, men det är inget ljudbygge. Lackeringen är välgjord och i bra skick. Framrutan är i glas, övriga rutor i plast. Skärmbreddare, kjolar och liknande är handknackade i plåt med tennspacklade skarvar.. 

Motor/Chassi:

Volvo B230FK ur en 940, helt genomgången med nya kolvringar och lager samt ARP-bultar i vevstakarna. Lättat svänghjul, ofjädrad sinterlamell och förstärkt tryckplatta. Lätt portad topp med nya ventiler och hårdare ventilfjädrar. Luntec kamaxel, vald så vass som möjligt utan att sluta vara gatvänlig. Garrett T04 med ormbogrenrör, aluplenum och 720 cc spridare. Rostfritt avgassystem, 3 tum ned till dubbla 2 tum med utblås på sidan. Motorn går på E85. Den startar lätt i vår- och sommartemperaturer och är lite tjurigare på vintern. Det går att köra iväg direkt, men då är den lite svårkörd och tomgången kan vara ojämn de första minuterna. När motortemperaturen passerat runt 40 grader blir den betydligt snällare. Bromsad och justerad hos Luntec till 247 hk på hjulen – och då vid bara 0,8 bars laddtryck. Med större spridare finns utrymme att höja trycket en bra bit för den som vill. Växellådan är en femväxlad Volvo M47. Kardanaxeln är bakre halvan från en Toyota Hilux med adapterplattor. Bakaxeln kommer från en Volvo PV och är svetsdiffad.

Bak sitter 4-link med panhardstag och coilovers. Fram är det PV-framvagn med Bilstein-dämpare och Mercedesfjädrar, ombyggd till kuggstångsstyrning. Kuggstången kommer från en högerstyrd hundkoja och är vänd ett halvt varv. Bromsarna är hopplockade ur flera märken: Saab 9000-ok med skivor från Toyota Camry bak, Corvette C5-ok med Mercedesskivor fram. Hjulen är 16-tummare med 205/45-16. Elsystemet är ett Painless-kablage och insprutningen styrs av Megasquirt. Cirka 1 500 byggbilder i varierande kvalitet följer med, tillsammans med en pärm med kvitton och matnyttig information om bygget.

Information från säljaren: 

Där är lite tajt i kardantunneln eller rättare sagt vid kardanringen. Kör man bilen själv märker man inget men åker man två i bilen blir det ett slamrande ljud vid full acceleration. Då fjädrar bilen ner lite mer så kardanknuten precis nuddar ringen och slamrar. Det går att vinkla om bakaxlen så att pinjongen pekar mer neråt, så jag tror att man kan få bort fenomenet, pinjongen kommer lite ur optimal vinkel men bör fungera bra ändå Jag har valt att låta det vara så här då jag nästan alltid kört själv i bilen och så som det är vinklat nu är optimalt efter hur det står i SFRO:s bygghandbok